Jag: När då?
Eken: Det minns jag inte. Det var ett tag sen. Hmmm,tror han hade glasögon? Å så har han en son..
Jag: Just dé och sonen heter.....hmmm,han heter...Hmmm? Faaan, jag vet det ju men jag kommer inte på det just nu.
Eken,högt: A,B,C,D,E,F....Fredrik?? Måste komma på det. G,H,I,J....Gunnar,Håkan...näää,det är tomt!
Jag: Har det på tungan? Han heeeteeer?
Eken: Det börjar bli tjall på minnet...nåt vajsing (fel) i huvet.
Jag: Just dé.....vajsing! Arne Weisse!
Ibland är det extra skönt att vara två :-)
Kurser är inte heller min starka sida. Speciellt inte om man ska ta reda på all info själv.
SvaraRaderaOch att dricka t.ex. kaffe i samband med studierna, det är förbjudet. Larvigt
Ha en bra torsdag
Ja visst är det skönt vara två när dimman lägrar sig ;D
SvaraRaderaHaha! Så kan det låta här med. Men ni kom ju fram till det så småningom. Bra jobbat! Kram
SvaraRaderaHär har jag liknande diskussioner med mej själv! Brukar vara två dagars fördröjning på svaret *fniss* Bra samarbetat kära du
SvaraRaderaKram/ MariannE
Och hur väl känner jag inte igen det där då :o)) Det händer ofta hos oss.
SvaraRaderaSkönt att det alltid reder ut sig till slut, även om det ibland slutar med telefonsamtal div. släkt och vänner ;o))
Kram
Speciellt när båda två är lika.....skärpta ;-)
SvaraRadera